Om jag inte har helt fel så spelar Pianca med naglar också, jag tror att det är en barockluta han spelar på för det mesta. Men jag kan ha fel på den punkten.

Teorb är nog det enklaste instrumentet att dubblera för gitarrister, det är lätt att läsa noter för teorben är mer eller mindre stämd som en gitarr. E-strängen är dock på andra strängen och en oktav ner men sedan vandrar man ner som "vanligt" efter tredje. Det att teorben för det mesta, i modern tid i alla fall, har enkla körer gör det lättare att spela med naglar. Kanske därför Pianca har enkla strängar på sin luta.

En ärkeluta är, som jag förstått det, en renässansluta som man har förlängt bassträngarna på med hjälp av en ark.

Hej Jonas! Visst har du rätt när du påpekar Lucas gitarristiska teknik, den är inte historiskt baserad alls utan som du säger mer gitarr-lik. Luca spelar på en modern form av en liuto attiorbato, dvs. en teorberad luta, stämd som en ärkeluta i G, som visserligen finns på bilder och i ngt bevarat exemplar, bl.a. av Matteo Sellas, men som förmodligen var ett soloinstrument i första hand. De flesta teorber som finns kvar är väldigt stora instrument, i regel över 90 cm i mensur. De flesta teorber var borrade i stallet så att det gick att använda dubbla körer, hur de sen gjorde vet jag inte, men vi kan anta att det var mycket vanligare än idag- har inte sett en enda modern teorbist spela med dubbla körer. Ärkelutan- L' arciliuto - dvs. en stor luta - har jag aldrig sett ngt historiskt bevis på att den spelades med enkla körer. Angående storleken på instrumenten så blir det har varit vanligt i vår tid att spela på små instrument, dels för att folk är lata och inte orkar spela på stora instrument- dels för att det är jobbigt att resa med stora lutor. Min ärkeluta ryms dock utmärkt i ett säte på ett flyg, och den är inte så liten. Stephen Stubbs spelar med naglar, och det låter bra. Likaså Richard Sweeney, för att nämna två exempel.

Hej igen Jonas,
för info om teorben- kolla in Lynda Sayce sida
http://theorbo.com/Theorbo/Theorbo.htm

Ang. solo-repertoar för teorb och ärkeluta så är den tyvärr ganska begränsad,
teorb: Castaldi, Kapsberger, Piccinnini, Pittoni, Hurel, de Visée, Wilson.
Ärkeluta: Piccinnini, Kapsberger, Filippo della Casa, Zamboni.

Ärkelutan blir mer och mer vanlig mot slutet av 1600-talet, innan dess användes den mest i Rom. Teorben var det absolut vanligaste stränginstrumentet i continuo-sammanhang. I och med att baslinjen blir högre och att melodiska basinstrument(cello, viola da gamba) spelade baslinjen så gick teorben ur modet när 1700-talet närmade sig. I Händels operor (t.ex Saul och Juilus Ceasar) under 1720-1730-talen så nämns dock båda instrumenten.
Ang. volym- ju mindre instrument- desto större strängspänning måste du ha för att höras- vilket betyder att du inte kan använda samma typ av strängar de använde förr. Därför spelar Luca på ett instrument, med hög spänning, moderna strängar, som utan naglar jag tror skulle låta skräp. I och med att han har ett anslag som inte får locket att vibrera ett  sätt som får fram ett stort spektrum av övertoner så har han valt att öka spänningen för att få ut så mkt ljud som möjligt. Antar jag...