Hej,
Skulle vilja veta om det är någon som vet något om detta.

Jag har spelat gitarr i 35 år, periodvis seriöst, gick musiklinjen på Ingesund i två år, därefter ett halvår på musikhögskolan i Stockholm (hösten 92). Jag har fått problem med vänsterhandens fingrar; 3 och 4. Har svårt att hålla dem upplyfta då 1:an och/eller 2:an hålls nedtryckta. Detta problem har utvecklats succesivt de sista 7-8 åren. Det fanns en period när jag övade intensivt i börja på 2000-talet, men jag har svårt att förknippa problemet med en specifik period, men jag vet att det försämrades efter intensiv övning på en sommarkurs på Ingesund 2002. Jag höll då upp med spelandet i flera år och försökte därefter öva försiktigt utan resultat. 2005 sökte jag läkare, fick träffa en neurolog som utan tvekan ställde diagnosen dystoni, och hon sa endast att jag skulle vara så glad att jag inte var profesionell musiker, hon hade inget att erbjuda. Därefter provade jag akupunktur utan förbättring.
Därefter började jag åter öva på ett ytterst koncentrerat och avslappnat sätt, och tycker väl det skett en viss förbättring,  men så tröstlöst långsamt. Jag har alltså fortfarande problem att ta enkla visackord som C eller Am7 där 3:an och/eller 4:an inte trycks ned, dvs jag kan inte hitta ett viloläge för dessa fingrar, de far ned i greppbrädan. Detta från att ändå kunna spela klassiska stycken offentligt första tiden efter musikhögskolan.Jag har aldrig haft någon smärtproblematik.

Är det någon som känner till om det finns någon expert på musikeråkommor? Har hört talas om att det finns någon i Göteborg, men vet inte mer.

Vore jättetacksam om det är någon som har något tips!

Arne

Nedan följer ett citat som jag hittade på nätet, det är från någon konferens i Birmingham.

"Mekanismen är överarbetning i muskulaturen som leder till lokal inflammation, utsläpp av
smärtmediatorer och man får en ond cirkel från ledsensorerna till bakhornen i medulla och
åter till muskulaturen. CNS associerar sedan musiken med smärta vilket ger försämrad
rörlighet, mer smärta, ångest och ev depression.
Behandlingen är 1. Att förstå mekanismen, 2. Tillbaka till instrumentet 5 minuter i taget -
öka, 3. Fysikalisk behandling, 4. Kroppskännedom, 5. Medicinering, 6. Undvika triggande
faktorer.
Fokal dystoni är en smärtfri förlust av motorisk kontroll av speciella rörelser för instrumentet,
t ex en pianist som bara använder tre fingrar. Robert Schumann hade detta, han tränade piano
7-8 timmar per dag, upptäckte fel på höger långfinger och tränade då ännu mer. Sedan
komponerade han ett stycke där man kan undvika använda långfingret! Han fick sen ge upp
pianistkarriären och ägna sig åt att komponera i stället.
Riskfaktorer för tillståndet är klassisk musik, manligt kön, ung ålder, duktig, spec piano,
träblås och gitarr samt perfektionistisk läggning! Men ser på MR hjärna en “suddighet” i de
drabbade fingrarnas representation i cortex och har talat om “lateral inhibition” i sensoriska
cortex.
Behandling:
1. Botulinumtoxininjektioner i flexorsenor - 60% långtidsförbättring.
2. Antikolinergika - 30%
3. “Retraining” - tar åratal - 60% förbättring på 2 år.
4. Sensorisk träning, bandagering
5. Cannabisrökning!
Prevention: - No Panic - No Pain - No Perfectionism!"