Det finns vätl ingen alnledning av att spela annorlunda när du spelar in, så vitt jag vet.

Det skulle vara intressant att få höra Per Hallgren eller någon annan gitarrbyggare utveckla detta med att "spela in" gitarrer", och att tonen anse "mogna" Exakt vad betyder det att tonen mognar? Mera övertonsrik, eller? Bara att man använder ett sånt begrepp i det sammanhanget får mig att bli skeptisk.

Jag läste någon gång att det gick att mäta sig till akustiska skillnader när träet hade "mognat", men jag är ändå tveksam till att skillnaderna är direkt hörbara. Jag ser ofta kommentarer som: "Den här gitarren kommer att mogna och låta mycket bättre med tiden". Hur kan man veta det? Då borde man också kunna förklara exakt vad som händer med instrumentet och tonen.

Subjektiva argument och upplevelser rörande detta ser jag som tämligen värdelösa.

Kan det vara så att allt virket i gitarren med tiden torkar lite till  och gör att  spänningar successivt försvinner i konstruktionen. Nyligen sålde jag en handbyggd spansk gitarr som varit trög i 3 år men som öppnat sig och blivit en riktigt bra konsertgitarr. Har bara spelat lite då och då på den och med tanke på det kan man knappast säga att den "spelats in".

Jag var lite kortfattad i mitt förra inlägg som skrevs i telefon. Ska försöka vara mer utförlig mer även om jag mestadels har subjektiva upplevelser att utgå ifrån...

När man bygger gitarrer blir det mycket tydligt att nya gitarrer förändras under den första tiden efter besträngningen. Man upplever det tydligt redan vid sitt första bygge, med andra ord, det är mycket tydligt och inget man tolkar som en placebo eller något inne i huvudet. När sedan denna process upprepas i gitarr efter gitarr blir det till slut en sanning för byggaren. Vid det här laget har jag byggt en bra bit över 200 gitarrer och ALLA har följt samma mönster. En fem minuter gammal gitarr låter och känns mycket stum mot vad som är fallet bara en månad senare. Jag är övertygad om att denna process, vad den nu innebär, inte upphör efter en månad utan fortsätter under hela instrumentets livstid. När gitarren låter som bäst tror jag är olika från fall till fall beroende på hur materialet är beskaffat och dimensionerat. De gitarrer som är underdimensionerade kan ha sin "peak" ganska tidigt och sedan komma att bli alltför slappa och utan spänst. Gitarrer som är överdimensionerade blir sannolikt bättre under lång tid men är de alltför överdimensionerade finns ingen inspelningstid i världen som kan väcka dem till att bli bra instrument. Gitarrbyggarens uppgift är således att dimensionera så att instrumentet mognar in i en väl avvägd balans, en fri spänst eller vad man nu ska försöka att kalla det.

Jag kan lätt mäta frekvenserna på gitarrens olika resonanser och konstatera att en gitarr som kommer tillbaka till mig efter några år har något lägre frekvenser på resonanserna och frekvenskurvan har också förändrats i sin form jämfört med när den var ny. Man kan alltså mäta skillnad på ny och gammal gitarr, men att utifrån dessa mätdata dra slutsatser om hur tonen och karaktären förändrats är svårt. Det landar alltid vid att det är en subjektiv upplevelse som säger om gitarren är bra eller dålig.

Jag tror inte att torkning av trät har något att göra med detta som sker i instrumentet. Ett färskt vått gitarrlock torkar på mindre än en månad till att bli byggtorrt om man bara ser till fuktkvoten. Den övriga lagringen som vi byggare gärna ger trät handlar om att träts hartser ska kristalliseras så att den inre dämpningen minskar i trät.

Det jag tror händer är att träts fibrer glider gentemot varandra och hittar nya och efter belastningen anpassade jämviktslägen. Trät är "termoplastiskt" vilket möjliggör att man kan basa sargerna med värme. Det innebär också en viss kallkrypning under belastning, dels den statiska belastningen som strängdraget utsätter instrumentet för men också den "puls" som vibrationerna ger. Materialuttröttning spelar säkert också en roll.

Ju mer och kraftfullare man spelar på gitarren desto snabbare verkar denna inspelningsmognad infinna sig men detta tycker jag inte innebär att man ska förändra sitt spel till något annat än det är. Alltså, jag håller med banjolasse för jag tycker inte att man har någon plikt mot instrumentet att spela på något speciellt "inspelningssätt" utan det blir nog bäst om man är sann mot sig själv snarare än mot något "inspelningsschema". Spela som den du är men vårda instrumentet. Även om inte gitarrer har lika lång livslängd som fioler kan en välskött och bra byggd gitarr leva i generationer. När du själv har spelat klart finns förhoppningsvis någon annan gitarrist som vill ta vid.

Såhär ser jag på det. Om jag har rätt eller fel har jag ingen aning om och jag har hittills inte sett någon riktigt tydlig och klar förklaring till vad som händer då en gitarr spelas och "spelas in". Min lilla harang här kan knappast kallas vare sig vetenskaplig eller heltäckande och tydlig.