Mycket bra för strängmusiken tror jag... Synd bara (eller kanske bra) att det inte var Britney Spears eller liknande istället...

Jag instämmer Håkan, detta kommer att locka nya och gamla lyssnare (som jag ser det).
Det är intressant med nya interpretationer, Sting sade att han aldrig varit så nervös inför en spelning som när han skulle framträda med detta koncept. Rätt åt afrofolket

..ska förövrigt slå till på Mårtens ABBA-platta haha

"Om jag rannsakar mig själv så undrar jag varför jag hellre hör popartister tolka Dowland än jag hör klassiska artister tolka Beatles. Någon som håller med eller som tycker tvärt om? Vore intressant att höra."

Känner precis samma sak. "Göran Söllscher tolkar BB King" känns på något sätt värre än Mertz-tolkningar av Clapton/Knopfler (som att det skulle hända).
Kan det vara för att man säkert vet EXAKT hur The Beatles lät och därmed lyssnar och jämför på ett annat sätt?
Beatles egna inspelningar kanske var så  fantastiska att andras tolkningar bara upplevs som sämre därför? Samma fenomen uppstår ju när någon ger sig på en Elvis-låt, tycker jag. Det kan bara bli sämre. Jag skulle däremot inte bli upprörd om en klassisk gitarrist spelade in låtar av
t ex Simon & Garfunkel. Det kanske bara gäller vissa "heliga kor" inom popmusiken. Intressant frågeställning, utan tvekan.

Vad ska man förresten säga om John Williams inspelningar med Sky? Där gick han ju verkligen över gränsen, om man säger så. På andra sidan träffade han Robert Wells.

Jag har följt debatten som rasat angående denna skiva på internet nu de senaste veckorna, och måste säga att jag aldrig sett ett motstycke till upprivande känslostormar som denna heta potatis.

Det hela började med att Sting/DG marknadsförde denna skiva som HIP ( historiskt informerat utförande), och använde sig av citat från div. "profiler" inom den tidiga musik-sfären. Påminner ju faktiskt om 70-80talet då alla skulle göra inspelningar på "period instruments", som om det skulle ha ett inflytande på kvaliten.
Ett marknadsföringstrick alltså.
Sting har ju även berättat i intervjuer hur han noga studerat tidens uppförandepraxis.

Så till den ömma punkten. Sting låter hemsk på skivan. Det låter ej som Sting, det låter snarare som att Sting försöker låta som en berusad engelsman. Vokalbehandlingen och textuttrycket, intonationen och fraseringen låter otroligt skevt och knappast som hämtat från den tidens traktater.
Lutorna de spelar på fanns inte i England under denna tid. Då tänker jag främst på de archlutes som de använder. Dowland använde sig oftast av en 7-körig luta, i de senare verken 9-körig. Sting och Karamazov har även haft den dåliga smaken att spela på enkel-köriga archlutes, ngt som jag aldrig sett dokumenterat. (Teorben var förmodligen oftast dubbel-strängad oxå, men det är ju ett helt eget kapitel...)
Karamazov spelar ryckigt och med en tonbildning som får Narcisso Yepes Lut-Bach-skiva från 1973 att framstå som ett mästerverk.

Spel med naglar var nog snarare undantag än regel. Det fanns helt klart många som gjorde det, men de flesta stora på området, Dowland, Mace, Weiss etc. advokerade inte det.
Däremot tror jag att barockgitarrister gjorde det i större utsträckning. Pellegrini och Corbetta är två exempel.

Men, som den gode Thomas Mace sa: " let others decide, what's best for them"

Vad Edin spelar på för strängar har jag ingen aning om dock. Kan vara senor, då det knastrar extremt mycket. Vilket det inte måste göra av sensträngar. Banden är förmodligen knytna senor.

Så, är detta bra för sträng-världen? De som köper skivan blir väl förmodligen missnöjda. Av dem kanske en handfull tänker " men, borde det inte finnas bättre inspelningar av denna musik?"
Skivan har ju sålt 300000 exemplar i Tyskland redan, så tiden får  utvisa vad som kommer att ske.

mvh/

Magnus

Såg dokumentären om detta på SVT i våras - jättebra! Sting har perfekt röst och spelar dessutom lite luta.