Du är inte inloggad. Vänligen logga in eller registrera ett nytt konto.
Hej kära medlemmar
Det är med stor sorg som jag meddelar att klassiskgitarr.se kommer att stänga inom kort!
Tid och energi saknas för att driva och utveckla den vidare.
Jag har sökt med ljus och lykta utan resultat efter någon eldsjäl som vill driva den vidare.
/Forumledningen (Joel)
klassiskgitarr.se → Klassisk gitarr → Utformning av musik?
Sidor 1
You must logga in or registrera to post a reply
Är klassisk musik skriven efter vissa former. Utformad enligt en färdig mall?
Har hört talas om begrepp som sonat och andante men är det former på musik? Är symfonier skriva efter vissa regler? Vad finns det isåfall för olika former och vad är det som avgör att något kallas t.ex. sonat?
Är klassisk musik skriven efter vissa former. Utformad enligt en färdig mall?
Har hört talas om begrepp som sonat och andante men är det former på musik? Är symfonier skriva efter vissa regler? Vad finns det isåfall för olika former och vad är det som avgör att något kallas t.ex. sonat?
Är klassisk musik skriven efter vissa former? Ja och nej skulle jag vilja säga.
Sonatformen om jag har föstått det rätt är ett försök att skapa musik som kunde reagera på känsloskiftningar snabbare än te x barocken som ofta behandlade ett sinnestillstånd åt gången var det deppigt så forsatte det så resten av satsen. Detta gick inte under den klassiska perioden då man ville ha lättare underhållning i operor och annat jordiskt. Förr var musiken mycket mer andligt menad och då gick det tydligen bra med en känslostämning åt gången
Det finns en klassisk sonatform vilken i stort är Tema1 en liten modulation till Tema 2 vilket oftast är i dominantens tonart. Tema 2 brukar även kontrastera i uttryck sedan modulation igen för att komma fram till ett repristecken. Då tar men det hela igen för att, enligt Lennart Hall, belysa tema 1 ur ett nytt ljus. Sedan en ny vildare modulation de två teman bråkar och försöker slåss om utrymmet för att sedan anlända i en enig genomspelning av tema 1 och 2 i samma tonart som hela stycket började med. Denna beskrivning stämmer oftast om Sonaten går i dur och under 1700-1800 talet.
Den klassiska Sonatformen är även den stora formen med olika satsbeteckningar ofta ett allegro sedan en långsam sats i moll ibland följd av ett scherzo, den musikaliska clownen, i tretakt och till sist en snabb finalesats. Ibland har sonaten bara tre satser då kan man skippa scherzot.
Förväxla inte sonatformen med den gamla Sonatan som Scarlatti pysslade med även om de är släkt i rakt nedstigande led. Scarlattis Sonata har bara en sats även om den också har spår av några av de modulationer som är beskrivna ovan.
Men sonatformen är så mycket mer än denna enkla skolbeskrvning, du kan läsa Charles Rosens böcker om just de klassiska sonaternas ursprung och form.
Moderna sonater har jag ingen aning om hurvida det finns mallar för. Scriabin var väldigt fri i just formen mot slutet. Liszt var intresserad att utforska den formlösa musiken mot slutet av sin levnad han snuddade även vid mer fritonal musik.
Jag tror att om inte alla så de flesta tonsättare jobbar med form på ett eller annat sätt, men det är nog få riktigt stora som skriver efter färdiga mallar såvida de inte ska öva sig. Analysen kommer, tror jag, i efterhand och då kanske ofta av teoretiker inte tonsättare.
Jag tror även att det är mycket mer vanligt att det skrivs popmusik efter mallar än konstmusik, men när vi arrangerar har vi stor nytta av regler och insikt i former, stämmföring, harmonik m m.
Mozartz Symfonier är så vitt jag vet skrivna i den klassiska sonatformen och Symfonier har mycket likhet med gamla Sonater även i modernare tider.
Andante är inte en form utan ett sätt att beskriva för musikern hur tonsättaren har tänkt att stycket ska upplevas. Andante-Lugnt gående.
Det blev mycket text, förlåt jag greps lite av stunden.
Patrik
Jag tackar jag tackar för svaret. Mycket bra 
Tror jag förstår den där tankegången med sonatformen nu. Kan du bara nämna ett berömt stycke i sonatform så att jag förstår lite i praktiken?
Jag har några exempel på stycken som är utformade på liknande sätt. Vad kallas den formen?
Anonym - Romance D'amour
Carulli - Andante
Carulli - Waltz
I dessa stycken verkar de gå till så att först kommer A-temat , efter det B-temat för att sen återgå till A-temat igen. Efter det kommer en helt ny del som jag tolkar som en variation? Den är i samma form, A-tema, B-tema, A-tema. Och slutligen efter det kommer den första delen igen med A-tema, B-tema och A-tema. Vad kallas den formen?
Exempel på stycken i sonatform är första satsen i alla sonater, symfonier och konserter av Beethoven och Mozart. I gitarrlitteraturen kan nämnas sonat op 15 av Sor o Giuliani och sonater av Diabelli (t ex F-dur vilken går i A-dur i Breams version). Andra välanvända formtyper är Fuga, kanon, Rondo och tema med variationer. Vissa former som t ex etyd och preludium är mer improvisatoriska och kan egentligen vara hur som helst.
En fuga går till så här: först kommer ett tema (dux) i huvudtonarten enstämmigt. Sedan kommer samma tema i dominanten (comes) i en annan stämma medan första stämman spelar en melodi som passar till temat (kontrasubjekt 1). Härefter kan komma en kortare transportsträcka om tonsättaren så önskar. Sedan kommer ytterligare en stämma till som spelar temat i huvudtonarten (dux) medan de andra två stämmorna spelar passande melodier (kontrasubjekt 2). Detta kallas exposition. Efter detta kommer den s k genomföringen, detta är ett längre parti där man "leker" med teman och kontrasubjekt, man kan t ex spela dem i olika tonarter, spela dem baklänges eller bakofram. Sedan kommer temana tillbaka, gärna i s k "trångföring" d v s ett tema hinner inte slutföras innan nästa tar vid i en annan stämma och så slutar det. Denna beskrivning är mycket förenklad.
Det du beskriver (Romance d'amour) skulle jag kalla för en ABA-form.
Jag tackar jag tackar för svaret. Mycket bra
Tror jag förstår den där tankegången med sonatformen nu. Kan du bara nämna ett berömt stycke i sonatform så att jag förstår lite i praktiken?Jag har några exempel på stycken som är utformade på liknande sätt. Vad kallas den formen?
Anonym - Romance D'amour
Carulli - Andante
Carulli - WaltzI dessa stycken verkar de gå till så att först kommer A-temat , efter det B-temat för att sen återgå till A-temat igen. Efter det kommer en helt ny del som jag tolkar som en variation? Den är i samma form, A-tema, B-tema, A-tema. Och slutligen efter det kommer den första delen igen med A-tema, B-tema och A-tema. Vad kallas den formen?
Som Mårten, den gamle busen, i prinicip säger så har du själv beskrivit formen på styckena. Det är vanligast att man skriver ABA och så vidare formerna får inte alltid ett namn. Rondoformen som Mårten nämner har ofta ABACADA tills tonsättaren har den goda smaken att avbryta.
Tänk bara på att tonsättaren har friheten att göra väldigt mycket saker med formen det som Mårten beskriver som formen på en Fuga är bara ett exempel på en Fugaform. Vilket han givetvis vet mycket väl själv
Form kan man ta ner på mikroplan som i enkla fraser till makroplan över alla satserna i en 8 timmar symfoni. Eller som Erik Satie gjorde när en kollega bad honom att jobba mer med formen på sina verk. Han komponerade i form av ett päron.
Aha. Förstår mer samtidigt som jag förstår mindre. Några frågor:
-Hur kan det finnas mer än en Fugaform? Vad är det isåfall som håller ihop de olika fugaformerna som gör att de alla kallas fugaformer?
-Vad är en sats?
-Är inte sonatform och sonat samma sak?
-Om vi tar exemplet ABA-form (som ni kallar det), ska man då spela så att kontrasten mellan huvudtema och sidotema blir så stor som möjligt, som att de är "osams" eller kompletterar de bara varandra. Hur ska man egentligen tolka de olika formerna?
-Så första satsen i alla Mozarts symfonier är i sonatform? Vad är då resten av symfonin skriven i?
-Vad är en symfoni?
Aha. Förstår mer samtidigt som jag förstår mindre. Några frågor:
-Hur kan det finnas mer än en Fugaform? Vad är det isåfall som håller ihop de olika fugaformerna som gör att de alla kallas fugaformer?
-Vad är en sats?
-Är inte sonatform och sonat samma sak?
-Om vi tar exemplet ABA-form (som ni kallar det), ska man då spela så att kontrasten mellan huvudtema och sidotema blir så stor som möjligt, som att de är "osams" eller kompletterar de bara varandra. Hur ska man egentligen tolka de olika formerna?
-Så första satsen i alla Mozarts symfonier är i sonatform? Vad är då resten av symfonin skriven i?
-Vad är en symfoni?
Om du tittar på ett äpple så ser du att det är rött och helt glatt och runt. Så tar du ett annat äpple det är grönt med lite inbuktningar och en smula strävt och påminner en aning om ett ägg till formen. Vi kallar det fortfarande ett äpple och det smakar fortfarande som ett äpple.
Så är det med formen på musik också det låter som en fuga, det känns som en fuga men det liknar inte till hundra procent en annan fuga. Bach och Beethoven skrev fugor men de låter inte helt lika och de behandlar inte musiken helt lika. Palestrinas kontrapunkt skiljer sig mycket från de senare men många har blivit inspirerade av honom. Som tur är annars skulle all musik låta lika och det enda som skiljde dem åt vore och det var bra komponerat eller inte.
I grunden är det som Mårten beskrev ovan limmet i en fuga. Jag tror inte att man kallar de olika nyanserna olika. Vi buntar ihop dem alla och kallar dem fuga.
Eller vad säger du Mårten?
En sats är början på något nytt, kan man säga, en ny avdelning musik. Begreppet växer fram ur musikhistorien. Först skrev man enskilda stycken sedan börjar man bunta ihop några stycken till Sviter och liknande. Varje sats/stycke representerar en tydlig känsloyttring och har ett namn som Boure, Gavotte vilket är namn på gamla danser. Senare blandas det mer och mer upp och ibland kommer satserna utan något riktigt slut. Då står det attaca i noterna dvs att man stannar inte upp mellan satserna utan kör på utan någon märkbar paus. I senare tid har man ofta hoppat över att ge varje sats ett konkret namn och kallar dem te x för 2:a satsen.
Med sonatformen menar man oftast första satsens form i en Sonat men sonatformens begrepp inbegriper igentligen även de olika satserna och deras inbördes relation.
Som inspiration tycker jag att det är en god idé att mejsla uttrycket i de olika delarna och experimentera vad man kan göra med dem. Men det finns ingen patenterad tolkning som alla kan använda.
Som inspiration när jag spelar sonater te x Guiliani-sonaten som Mårten nämnde så kan man se det som ett drama eller en opera där de två skådespelarna är olika teman. Den ena är glad och sprallig man som hoppar runt i en bekymmerfri miljö. Sedan presenteras vi för den lyriska kvinnan som lever i sin värld.
Repris: Vi blir presenterad för mannen och kvinnan ännu en gång men denna gång vet vi att något ska hända.
De möts och känslor uppstår släkten försöker separera dem i en vild kamp.
Släkten ger upp och de två blir ett i en lycklig bekymmerfri symbios.
Men om detta gör att jag spelar bättre vet jag inte men det är kul att ha saker att fokusera på när jag övar.
Hela musikhistorien hänger ihop och det är väldigt svårt i alla fall för mig att ge korta svar på dina frågor. Men en symfoni kommer precis som sonaten ur ett förlopp med da capo arian, concerton, konserten och en massa andra typer av former/musik och den fortsätter att utvecklas så ska man kunna svara ordentligt på frågan så måste man begränsa sig till en tid plats och ofta även en tonsättare. Om varje stor kompositör kan det skrivas många böcker om, om just dina frågor. (många om)
Men på musikhögskolan så lär de ut enklare mallar som vi kan förhålla oss till vilket gör det lite mer greppbart du kan köpa några sådana böcker. En sådan ganska bra bok som många använder är:
A history of Western music utgiven på Norton.
The classical style av Charles Rosen, minns inte var den är utgiven.
The Aestehetics of music av Roger Scruton utgiven av Oxford.
De sista två är ganska tunga och det tog mig lång tid att fatta vad de pratade om. Om jag nu fattar något av det.
Dina frågor är bra Cassus men väldigt stora hoppas att fler svarar på dem så att du kan bilda dig din egen uppfattning. Angående din känsla av att du förstår mer och ändå inte så är min erfarenhet är att ju mer jag lär mig desto säkrare är jag på att jag inte vet så mycket.
Sidor 1
You must logga in or registrera to post a reply
klassiskgitarr.se → Klassisk gitarr → Utformning av musik?
Powered by PunBB, supported by Informer Technologies, Inc.